Det jag tycker är viktigast i min liv är att veta vem jag är i alla situationer. Att värdera mina egna åsikter samt hålla fast vid dom och stå för allt jag säger. Och självklart att veta mitt individuella värde, att vara väl medveten om att jag duger precis som jag är - hur jag än ser ut, vad jag än tycker & tänker.

Men jag vet också att det är svårt. Jag lever omringad utav genomgoda, vackra men också alldeles sköra personer. Det är inte lätt att veta fullt ut till hundra procent vem man är om man bara är 17. Det är näst intill omöjligt. Alla har bra och dåliga sidor. Det finns ingen som är helt och hållet ren utav glädje och lycka, det finns inte heller någon som bara vill världen ont. Alla är sammansatta med både dåliga och goda egenskaper

Det jag blir så bokstavligen förbannad på är hur vissa låter sig förtryckas. Vissa tar åt sig utav hårda ord, förvarar dom och bearbetar dom på ett helt brutalt sätt som inte är acceptabelt. Vilka ord ni än får höra, glöm aldrig ert riktiga värde och att ni är bättre än den som ser ned på er flera gånger om! Ni ska inte låta er självkänsla tryckas ned till botten bara för att någon annan inte kan sortera sina egna känslor.

Även om någon pekar ut mig och dömer mig utan att veta vem jag egentligen är, vänder jag ryggen mot, skrattar högt
och kunde bokstavligen inte bry mig mindre.