Finner inga ord.

Bloggvärlden är fylld av stereotyper. Det gäller att sålla rejält för att hitta guldkornen. Men det gäller ju inte bara bloggar, utan egentligen allting som har med människor att göra.

Ja alla är vi lika på sätt och vis men tänk ändå vilken fin drömvärld som alla små sötbloggare delar! Det är faktiskt rätt fint. Sedan tror jag att det som är viktigt är att man får möjlighet att göra små avtryck, få en kommentar eller två - och skriva tusen själv, tänka på pasteller och oviktiga ting. Vi får helt enkelt ta och bädda in verkligheten i bomull - och mest trovärdigt blir det om vi alla hjälps åt. På varsin blogg. ;) Kram kram

vet inte ens vad leloveimage är..

Jag tänker att det inte är något fel alls med att vara ungefär som alla andra. Alla är ju människor, och måste vara lika på något sätt. Så länge det inte har att göra med förtryck - stort eller litet, gör det ingenting att många skriver ungefär som NiotillfemSandra, eller har andra förebilder som bloggar så att det blir ungefär samma "genre" som förebilderna.

Visst ska man ta vara på sin unikhet, man ska få vara och klä sig och lyssna på musik och tycka om de saker man tycker om precis som man vill, men man får vara som alla andra också. För det finns så otroligt många människor på jorden. Och alla som skriver om ungefär samma saker och tycker om ungefär samma saker tror inte jag bidrar till något ont. Jag tror att man snarare känner en slags gemenskap, "den är ungefär som jag är", man kanske hittar en virtuell vänskap.



Om man hela tiden skulle försöka vara någon som var annorlunda än alla andra skulle det främst vara jobbigt för en själv, för jag tror att man har samma åsikter och tankar som minst en annan har. Om jag sitter här och undrar varför inte någon vill leka Harry Potter med mig så finns det en annan som tänkt så någon annan gång, jag tror det. Jag tror också att man skulle bli ganska jobbig för andra i sin strävan att bli så unik som möjligt.



Det är som exempelvis punkare. (Eller vilken annan subkultur som helst.) Många av dem tycker att de är så himla unika, vi är inte som dom och vi tänker bättre, vi tänker rätt. Jag uppfattar många inom subkulturer så, lite kaxiga och enligt dem själva stående lite över alla andra. Jag blir så himla irriterad på sådant, för alla är ju människor. Man kan inte sätta sig själv över någon annan, jag tror inte på det. Jag tror att det är viktigt att få vara sig själv, och det betyder också att det är viktigt att få vara som någon annan i några avseenden. (Och om man tar subkulturexemplet igen så är ju det precis vad de gör, de är unika men i en grupp av personer med liknande intressen och stil.)



Sammansättningen av alla någons egenskaper och tankar är unik, men om man tar bara en tanke och letar efter någon som haft just den tanken så hittar man någon. Så tror jag. Vad tror du?



Kärlek och kramar.

din är unik. PÅ RIKTIGT!

Sånt här. Sånt du skriver om nu. Tankar. Inte bara bilder på vrickade poser och snygga skor. En mix av djupt och ytligt, färgglatt och grått, glatt och ledset. Livet liksom.

dina ord är egna!

Du är unik, du står ut från mängden och det borde finnas fler människor som dig i världen!

Jamen eller hur, tacka vet jag dubbelbloggen. Och otherfilthystories, såklart.

Jag tror bloggportalen är bara för att man ska få skriva av sig och om det för någon är viktigt att skriva vilka skor som man önskar sig kanske för att glömma något som gör ont i kroppen så tycker jag det är helt okej - kanske inte unikt.



Men ibland är det fint att bara vara som alla andra också. Så tycker i alla fall jag. :)

jag bryr mig om dig.

vad bra! :)

du är i bloggvärlden för att du ger oss läsare någonting! du berör med dina vackra ordval så sluta aldrig att blogga, och sluta aldrig vara som du är.

förstår lite vad du menar.

jag tycker man ska skriva och publicera inlägg som man själv vill.

inte för någon annan.

sedan att du berör många med din blogg är väl bara en slump.

bara för man är med i en värld som är ytlig behöver man själv inte vara ytlig!