13 centimeters klack som har förflyttat mig igenom natten. Nattlivet har varit min spelplan och jag har gång på gång slutit läpparna runt flakshalsen. Allt för att inte minnas, inte känna och inte uppleva. Varje sekund är på liv och död. Berusningen gör mig ledig och jag kan plötsligt öppna upp ögonen igen.

Svart siden mot mig kropp, blodröda läppar, biter med avsmak på svartmålade naglar. Försöker finna ett byte i det ytliga nattvimmlet. Det är inte svårt, nästan för lätt. Jag rör mig centralt och försöker att inte ha något som helst intrång på min kvadratmeter.

En hand i nacken. En viskning och ett stadigt tag om mina blonda tesar. Jag bad dig tystna. Snälla, säg ingenting. Behöver inga ord, behöver bara känna. Älska. Leva. Andas.