Hemma är där hjärtat är

Är hemma från Norrland nu. Har väl kanske hundra myggbett som kliar dygnet runt och så tänker jag på norrländska. Skrämmande hur fort man kan bli hjärntvättad. Kanske ska tillägga att jag duschat två gånger på en vecka, glömt min deodorant hemma i Stockholm och haft samma tröja i princip alla dagar. Fräsch tjej. Har verkligen ingenting att säga, funderar på att bara smida om min blogg till en riktigt ohäftig "hej idag har jag ätit lunch här får ni en bild på vad jag åt"-blogg men det kanske skulle krossa många små cyniska bloggläsarhjärtan där ute. Ja? Nej? Skitsamma, ni skulle inte gråta om jag dog så varför ska jag tycka synd om er. Hejhå nu kör vi på något nytt, kan inte vara en såndär tråkig brud som gör samma sak var eviga dag, varje månad i flera år. Tänk vad tråkigt ert liv skulle bli då.

Du är underbar. Jag skulle verkligen gråt om du dör (snälla gör inte det). Posta lite varierat djupa och odjupa inlägg. Jag gillar dig hursom liksom(kanske ännu mer?) Jag gillar dina bilder. liksom.

gillart jättemycket! skit i om folk har förväntningar, du gör precis som du vill när du vill :) kram!

Vet du vad? Jag tycker det skulle vara grymt skönt, och jag skulle inte bry mig ett skit om, ifall du bloggade om vad du åt till lunch. Det skulle kännas avslappnat och mänskligt, bara. Så kör på det om du vill, såklart. :)

Jag har läst din blogg nu i flera år,och jag har läst en hel del av böcker du tipsat om. Jag läste en bok för några dagar sedan och jag tänkte från första till sista sidan att detta var en bok som var som du. Det var ditt språk och ditt sätt att skriva och det var en väldigt vacker och speciell kärlekshistoria. Boken heter Indiansommar, det är en dansk man som skrivit den, kommer inte ihåg hans namn nu men har lagt upp en bild på boken i min blogg. Har du inte läst den så skulle jag rekomendera dig att göra det, jag skulle gissa att du tycker om den.



Och ja, det skulle göra mig ledsen om du blev så där som alla andra, för då hade jag inte hållt kvar vid din blogg under de senaste åren. Du är verkligen unik och gör din egen grej och din blogg är ett guldkorn i en värld full av gråa stenar!

Lilla smulpajen.. du skriver vad du vill du är liksom magisk ändå...faktiskt bara genom att vara just den du är... Jag skulle gråta...