Nu åker jag till världens bästa andningshål. Där det alltid är lite lättare att andas, där tankarna tänker sig själva, där jag är omgiven av mina fina släktningar och min bästa mamma och där jag kan plocka färska hallon till frukost varje dag. Där jag kan sova gott varje natt, där jag kan läsa i flera timmar utan att oroa mig över tiden, där folk hälsar på varandra på gatan och där tid och rum liksom tappade betydelsen. Om en vecka ser ni mig igen. Kanske. Bara min fina syster som saknas, vad gör du på andra jorden egentligen? Tur att vi är under samma himmel. Älskar dig.

Klicka.