Vardagsfint



Igår tog jag pendeln hem ifrån staden, bland vardagsstressade människor och gråsvart klädsel som flyter ihop likt en trögflytande sörja som känns så påtagande den här tiden på året.

Men när jag halvstressade in mot bussperongen saktades jag ned utav en kvinna som gick likt varken tid eller rum existerade. Hon lunkade på i sin egna takt och plötsligt träffades jag utav någonting som gjorde mig varm i hela kroppen. I hennes luva hängde ett hjärta, ett hjärta med texten "Du är värdefull." Det var som att hon hängt det där baktill på sin kappa för att hela världen just idag skulle känna sig lite mer uppskattade och betydelsefulla.

Plötsligt blev jag påmind om att jag inte behövde stressa, att jag egentligen inte hade bråttom. Jag är värdefull och det sista jag behöver utsätta min kropp för är mer stress än nödvändigt. Och snart kunde jag också gå hem i lugn, i min egen takt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0