Eighteen


Igår fyllde min solskenssaga vuxen. Hon som jag kan berätta allt för utan att hon dömmer mig, hon som jag bara kan vara med utan att behöva tänka, hon som skrattar åt mina tråkiga skämt, hon som spontant slänger ur sig roliga kommentarer med varierande intelligensnivå, hon som har det tokigaste humöret i universum, hon som är obeskrivligt kärleksfull på fyllan, hon som lyssnar med hela sitt hjärta, hon som alltid har kloka råd, hon som vet precis vad jag tycker och tänker, hon som ska "ta tag i träningen", hon som älskar nudlar, hon som försover sig, hon som är min vapendragare, min blonda kompanjon och min partner in crime. Hon fyllde arton igår. Och jag hoppas från botten av mitt cyniska och komplicerade hjärta att din dag blev precis så fin som du önskade!

Ganglion

Toodelo sockerärtor. Jag har gått och skadat handen, eller jag har antagligen fått ganglion snarare. Förr i tiden botade man det genom att slå en bibel på det drabbade stället. Kanske värt ett försök? Hur som helst gör det fruktansvärt ont och jag vill mest bara sova och äta glass. Nu ska jag äta gryta med den finaste pojken på jorden. Hoppas ni står ut med lite tomhet. Kärlek.

Tänder

Tillverkar ett halsband, trär på en del bit för bit
Mjölkvit emalj och saft som pulserar ut ur de urgröpta hålen
Skapar tomrum med bara en tång och min egen kroppsliga kraft

Järnsmak som exploderar i min mun
Den varma smaken av kroppsvätska som sipprar igenom gluggarna
Skrattandes trär jag på tand för tand
Låter dem pryda min hals

Mycket intelligenta tankar

Har stört ont i ryggen hela tiden
Har ännu mer stört lång håltimme
Har ingen ork att ha biologi till klockan fem
Har gett mig in på att planera studenten
Har dessutom tagit på mig en hel kryssning
Vill ha helg nu nu nu, bara imorgon kvar
Känner mig som en efterbliven fruktkaka

Hejdå.


Resumé

Här följer en för mig smärtsam bildsummering av den finaste veckan jag någonsin upplevt. Jag saknar den främmande sötman som slog till så fort man klev ur planet i den kvava luften, jag saknar de mörka nätterna som helt plötsligt kändes ovanligt trygga, saknar att vakna upp med havet så pass nära att jag kunde känna saltet i mina lungor och främst av allt saknar jag att vakna upp bredvid människor som får en att le, som man kan dela allt med. Varje dag.
Första dagen var nog den bästa på hela veckan, när allt fortfarande var helt nytt och inte upptäckt än. Vi var på hamam - turkiskt spa då vi blev intryckta i en bil av en då okänd turk, som körde oss på guppiga gator fram till stället. För några sekunder kändes det mindre bra, ingen engelska kunde föraren heller. Hamamet i sig var en upplevelse som får lämnas utan beskrivning, jag skrattade så jag fick ont. Vi drack gratis drinkar, åt grillad fisk vid hamnen och dansade oss svettiga genom natten.
Andra dagen blundade vi när vi gick förbi alla turistställen för att äta äkta turkisk inhemsk mat, lagad av en stor turkisk kvinna med hela händerna fulla av henna. Vi åt turkisk glass i hamnen och drack turkiskt te på en liten mysig bar under massvis med lyktor medan vi skrev vykort. Att vi dansade hela natten behöver kanske inte nämnas.
Vi åkte på lazy-day boat som var det vackraste jag upplevt. Det turkosa vattnet, den pittoreska byn man stannade till vid, att flyta på vattenytan och känna sig tyngdlös. Ovärderligt. Sen på kvällen åt vi 25-kronors middag på en mörk bakgata i våra finaste kläder, för att sedan föreviga vår resa i form av en tatuering. Sen gick vi ut och gjorde staden osäker i våra färska tatueringar. Den här kvällen blev vi även avstängda från en restaurang och vi träffade två svenska killar som räddade våra liv (kändes det som just då i alla fall). Vi nattbadade och lyssnade på bönutrop 5 på morgonen.
Vi badade med svenskarna dagen efter. Jag blev väldigt sjuk så vi tog det lugnt på kvällen, åkte till grannstaden och gick i små butiker och åt middag där vi träffade en turk som trodde att han var Peter Jöback. Han visade sina tatueringar och var noga med att tala om för oss han var "så jäääävla sjuk".
På torsdagen bestämde vi oss för att åka båt igen, för att det var så mycket härligare än att bara såsa på stranden en hel dag. Det var minst lika bra och mysigt (vill göra varje dag resten av livet) igen. Den kvällen bestämde vi oss för att se ut som färgglada bakelser när vi begav oss ut i natten och prövade på en av Europas största nattklubbar. Färg gör tillvaron lite bättre, kanske inte för att det behövs i Marmaris, men ändå.
Sista kvällen kunde man få sin middag grillad på stranden. Vi tog självklart tillfället i akt och förenade nytta med nöje och hamnade i en uppsjö av holländskor. Åt sanslöst mycket mat och fick dessutom födelsedagstårta på köpet. Träffade på en turkisk man som berättade sina livshistorier för mig på knackig engelska. Allt från åsnor i berg, jakt i stora skogar, hur han älskade att sitta ensam vid vattnet och allt där emellan. Vi tog en sista runda på bargatan, som verkade ännu mer livad, glad och peppad bara för att vi skulle åka hem. Mycket deppigt.
Sista dagen njöt vi mest av att ha havet rakt över gatan, alla sömnlösa nätter hade satt sina spår i mig och jag var både sjuk och väldigt trött. Jag sov på stranden medan Ida och Frida träffade på en turkisk gubbe som inte kunde ett ord engelska (inte ens ja och nej), men han skulle minsann umgås och prata med dem ändå. Han hade rabblat massor på arabiska och de hade samtyckt så fint. Vi klamrade oss desperat fast under sista middagen och fick också bevittna hur deras teater brann upp. Sen var det dags att stiga på bussen och åka ifrån den då 48 gradiga värmen hem till regniga och gråa Sverige.
Det var underbart.

Marmaris stole my heart

Nu har jag landat ordentligt på hemmaplan. Den gångna veckan går inte att beskriva med ord. Den måste upplevas och kännas på riktigt. Varenda dag och varenda sekund har varit så utomordentligt underbar att jag ibland var tvungen att stanna upp och känna efter om det verkligen var på riktigt. När man känner total samhörighet med allt omkring en, när kroppen och sinnet spelar på samma division. En symbios besprutad med lyckorus.

Vi har simmat i klarblåa vatten, dykt från båtar, dansat oss svettiga varje natt på bardiskar, blivit osams med turkar, träffat på ödet, druckit cocktails, tatuerat oss, varit på hamam, jag har kissat på mig två gånger av skratt, grillat på stranden, nattbadat, haft bajsproblem, ätit äkta kebab och bara haft det allmänt bäst. Jag vill åka tillbaka och göra om allting. Nästa år blir det två veckor om inte en hel sommar. Tack mina bästa och vackraste vänner för en vecka som kommer leva kvar föralltid. Forever mine forever thine forever ours.

Återkommer.

Turkiet 7-15/8

Nu drar jag och mina finaste kalaspinglor till Marmaris i Turkiet! Nu ska jag leva loppan. Bloggen är härmed dödsförklarad under kommande vecka för jag kommer vara upptagen med att dyka i klarblått hav, dansa nätterna igenom, busa i ett okänt land och bara umgås med de bästa. Nu stannar tid och rum och jag ska ha det grymt.

Nu kör vi.


Ängelsberg



Nu åker jag till världens bästa andningshål. Där det alltid är lite lättare att andas, där tankarna tänker sig själva, där jag är omgiven av mina fina släktningar och min bästa mamma och där jag kan plocka färska hallon till frukost varje dag. Där jag kan sova gott varje natt, där jag kan läsa i flera timmar utan att oroa mig över tiden, där folk hälsar på varandra på gatan och där tid och rum liksom tappade betydelsen. Om en vecka ser ni mig igen. Kanske. Bara min fina syster som saknas, vad gör du på andra jorden egentligen? Tur att vi är under samma himmel. Älskar dig.

Klicka.

Reality check



Nu, jobb. När jag som mest behövde lite verklighet.

Dust


Kollektivliv



Jag och mina favoritflickor lever kollektivlivet den här veckan. Det är det bästa av världar. Mina finaste vänner, gemensam matlagning, evighetsprat om ingenting och så arbetar vi på vår lista inför våra utomlandsbestyr! Medan jag lever loppan och inte tänker på några konsekvenser av några handlingar så tycker jag att ni ska lyssna på ett av de finaste skivsläppen på länge. Bombay Bicycles Clubs skiva Flaws kan ni njuta av här.

Sommarkärlek

Sommarstatistik

Badat idag - 5 gånger
Svurit över min cykel idag - ca 25 gånger
Gått sönder idag - 3 gånger


Hemma är där hjärtat är



Är hemma från Norrland nu. Har väl kanske hundra myggbett som kliar dygnet runt och så tänker jag på norrländska. Skrämmande hur fort man kan bli hjärntvättad. Kanske ska tillägga att jag duschat två gånger på en vecka, glömt min deodorant hemma i Stockholm och haft samma tröja i princip alla dagar. Fräsch tjej. Har verkligen ingenting att säga, funderar på att bara smida om min blogg till en riktigt ohäftig "hej idag har jag ätit lunch här får ni en bild på vad jag åt"-blogg men det kanske skulle krossa många små cyniska bloggläsarhjärtan där ute. Ja? Nej? Skitsamma, ni skulle inte gråta om jag dog så varför ska jag tycka synd om er. Hejhå nu kör vi på något nytt, kan inte vara en såndär tråkig brud som gör samma sak var eviga dag, varje månad i flera år. Tänk vad tråkigt ert liv skulle bli då.


Bloggjävel




Som ni märkt lyser jag med min frånvaro. Jag är egentligen äckligt trött på att bara tänka ordet blogg. Känns som att jag vuxit ifrån det här otroligt uppmärksamhetskåta offentlighetshärvan. Den ställer såna orimliga krav, eller kanske är det jag själv som ställer dem, men hur som helst äter den sakta upp mig inifrån. Jag hat-älskar min blogg. Det är en bitterljuv känsla att publicera någonting och någonstans i min cyniska värld intala mig själv att ingen någonsin kommer se det jag skrivit.

Jag har haft seriösa planer på att lägga ned allting. Radera både den här bloggen och min förra, men någonting i mig sätter stopp. Jag vet att jag kommer ångra det innerligt för jag är hundra på att när hösten kommer, regnet smattar mot rutorna igen och rastlösheten är ett faktum, kommer jag kanske kunna leverera och påverka er på något sätt igen. Men just nu går det bara inte.

För nu är det sommar. Jag har redan solblekt blont hår och en skaplig solbränna. Imorgon åker jag ut i skogen med den viktigaste människan i mitt liv och jag har inga planer på att ens tänka på bloggen. Jag vill sitta bredvid honom på bryggan var eviga kväll och bara prata som vi kan, skratta som inga andra klarar av, skapa interna skämt som ingen utav världar skulle kunna tolka, promenera till havet, spela tråkiga kortspel, läsa i hammocken, sova i bäddsoffan, plocka blåbär till frukost och bara känna att livet är fint som det är även om det gör ont.

Jag kommer väl tillbaka någon gång snart.
Om livet ger er salt, gör margaritas. Puss!

Kubb, sill och gröngräs



Toodelo. Nu ska jag packa väskan och åka iväg till mitt landställe med hela min släkt. Åh. Jag hoppas på färskpotatis, sol på midsommar, rangliga cykelturer, morgonkaffe på trappan, nakenbad, smulpajsbak, 5-kamp, sällskapsspel, diskussioner med morfar, kubbspel, kvällspromenader längst landsvägen och vila. Jag älskar sommaren, jag älskar att känna mig levande.

Förresten, lyssna på den här och den här så länge!

Ses efter helgen. All kärlek till er.

50 ord



Kyssar, vintage, kängor, kaniner, frihet, sushi, överanalyseringar, matlagning, drömmar, skriva, Lars Winnerbäck, honung, äpplen, blond, strumpbyxor, pedant, promenader, sällskapsspel, yoga, gamla bilar, fräknar, kaffe, ångest, vatten, stressa, vindruvor, liljor, poesi, astrologi, havregrynsgröt, sällskapssjuk, pratglad, 500 days of summer, pojkar, Californication, skratt, tatueringar, medmänniska, Muminmuggar, hatt, sex, överraskningar, böcker, morfar, balans, romantiseringar, spontan, te, läppar och naket.

.. som på ett eller annat sätt beskriver mig!

In the sunshine smoking cigarettes to pass the time


Det bästa med sommaren är att det alltid är helg. Fredag hela veckan, lördag hela månaden. Men jag kan inte låta
bli att önska att jag om somrarna fick befinna mig på en varmare plats i en vackrare stad där solen i sinnet aldrig gick ned. Hur gatorna aldrig sov, inte folket heller. Pulsen som pumpar i varje ådra, i varje individ, pumpar av adrenalinet och alkoholen. Vilda hemmafester för ingen vill sova redan klockan tre en tisdagmorgon, fyllehäng och fyllekäk vid en nattöppen fettig grill, de dansar på trotoarerna och ingen försöker hinna med sista tåget. Det finns bara idag och idag är vi unga, dumma, vilsna och galna. Det får ingen ta ifrån oss.

Ett fullkomligt underbart kaos




+ Jag (och mina darlings) har köpt en resa idag
+ Skolhelvettet är över
+ Underbara skivsläpp som förgyller mina junikvällar
+ Jordgubbar i en solvarm trappa på Hötorget
+ Alfapet en vanlig tisdagkväll

- Min blogg är död. Förlåt.

Idag tar jag ledigt


Hej. Idag går jag inte till skolan för jag har bara en lektion och gräset är grönare utanför och solen skiner genom persiennerna. Vem behöver skola då? Jag ska lyssna på Mumford & Sons skiva Sigh no more om och om igen, dricka ljummet kaffe, sitta med benen i kors och skriva långa meningslösa texter om mikrokosmos och materiat i mitt hjärta, hångla och somna framför en film kanske. Bara göra, bara vara. Livet är fint dagar som denna.

Vad gör ni idag darlings?

3 fina saker

En kortfilm som är inspirerande, tragisk och komisk på en och samma gång. 

En kommentar "jag vill bara tala om att jag tycker om den här bloggen så mycket. allt är som en enda stor kram eller en lång, varm sommar och ändå framställer du motgångar och hårdare tankar på ett sätt som för mig känns så himla äkta. jag har följt din förra blogg under en ganska lång tid och hittade den här så sent som idag. jag beundrar din förmåga att kunna och vilja vara dig själv, att förändra ting för din egen skull och för att inte tala om hur du uttrycker dig i text och bild. du har talang, sötnos." - Emma

En idyll
som kallas sommar. Det luktar damm, stickigt solljus, strävt gräs under ohärdade fötter, uteserveringarnas nytorkade bord, cykelekrarnas eviga snurrande, kvava sötdoftande bussar, ljumna nätter med fönster på glänt. Allt är så fint att jag nästan vill kräkas på perfektionen.

...och en fråga. Är ni intresserade av att läsa debattinlägg? Om saker som sker i vår värld just nu, om samhället och om konstiga saker som dyker upp lite sådär var och varannan dag som påverkar oss alla. Ska jag skriva? Vill ni läsa? Puss!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0